Miljö, Människa, Ekonomi bildar en helhet. Ska vi kunna skapa en hållbar värld är det nödvändigt med helhetsperspektiv.

SALO har, för att betona vikten av helhetstänkande, ambitionen att visa på samband mellan miljö, människa och ekonomi och alternativa sätt att organisera vår värld för att ge en mer hållbar framtid för kommande generationer men även ge hopp för alla nu levande.

Vi vill öka förståelsen av orsak – verkan och lyfta perspektiv som kan bromsa nedmonteringen av naturen och människors villkor. Vi vill ge hopp till den som tappat hoppet. Vi vill ge förutsättning för en gemensam plattform för människor med olika inriktning i sitt hållbarhetsarbete.

Vi behöver dig som vill ha en hållbar utveckling. Bli medlem. Gå in och sprid vårt budskap på sociala medier. Det hållbara opinionsarbetet behöver utgå från att alla olika ”rörelser” behöver samverka. Det gör var och en starkare. Kom med och gör skillnad.

Miljö

Vår miljö, tillsammans med solen, ger förutsättningarna för liv. I den rationaliseringshysteri som pågått länge förväxlar vi ofta miljö med begrepp som naturen, biotop, ekosystem, Även inom miljörörelsen finns detta fenomen. Begreppet är dock bredare än så.

Förutom djurens och växternas miljö handlar det till exempel om boendemiljö, arbetsmiljö, uppväxtmiljö, stadsmiljö, samhällsmiljö, politisk miljö, alltså alla fysiska, sociala och kulturella faktorer i de naturliga eller av människan bebodda miljöerna som existerar i dynamiken med människan.

Vår politiska miljö påverkar helheten. Redan Platon resonerade om politisk miljö. Han tyckte demokratin var instabil och lätt kunde slå över i diktatur. Även om vi har allmänna val kommer människor som upplever att de inte räknas till det legitima samhället att uppleva den politiska miljön som diktatur.

Människa

Sedan några decennier har begreppet människa kommit att handla om individen trots att individen inte är en solitär i världen. Vi är alla delar av en materiell, social och mental värld.

Människan lever i sin inre värld som skapas genom de erfarenheter den får genom livet. Dessa erfarenheter påverkar hur vi ser på oss själva och omvärlden. När vi vistas i en omgivning anpassar vi oss för bli accepterade i gruppen. Det är en nedärvd funktion som hjärnan har sedan tiotusentals år.

Om den kontext människan befinner sig i är hälsosam upplever människan hälsa. Om kontexten präglas av idéer som inte är hälsosamma upplever människan ohälsa.

I takt med att klyftorna i samhället och världen ökar, ökar även ohälsan. I ett samhälle där människan enbart definieras utifrån sin funktion såsom arbetstagare, konsument, producent med mera förlorar människor känslan av egenvärde. Det ökar risken för konflikter av olika slag och psykisk ohälsa.

Ekonomi

Ordet ekonomi härstammar från Aristoteles och gammalgrekiskans ”oikonomia” som betyder hushållning eller förvaltning.

Han använde även ordet ”chrimatistiki” där målet var monetär ackumulation för sin egen skull. Idén chrimatistiki gjorde att pengar fick ytterligare en roll förutom att vara ett betalmedel. Pengar blev då en produkt som kunde säljas/hyras ut.

Aristoteles poängterade särskilt det omoraliska i att låna ut pengar på andras bekostnad. En konsekvens var att detta utlåningssystem var att man avhumaniserade människor och gjorde dem till enbart en funktion för att tjäna pengar.

Idag skapas pengar genom utlåning/ränta som sedan används i konsumtionsflödet. Det som inte diskuteras så mycket numera är att med varje ny krona som skapas med ränta, ökar även ränteskulden i samhället. I ett lån ingår både kredit och ränta som ska betalas tillbaka.

I princip är det en skuld som det inte finns pengar att betala av med för om vi amorterade krediterna med alla pengar som finns så skulle priset på krediterna (räntan) fortfarande finnas kvar som en skuld.

Observera att detta resonemang handlar om alla existerande pengar i världen, inte en enskild individs kredit + ränta som kan betalas av med pengar som kommer till individen genom lönearbete, försäkringar, bistånd, arv med mera. De pengar som redan är i omlopp inom produktions-/konsumtionsflöden är ju redan skapade genom krediter så varje liten del av penningmängden är redan skuldsatt genom ränta.

Ränteekonomin (chrimatistiki) utarmar hela det ekonomiska systemet i och med ackumulationen av pengar. Många kapitalägare hävdar att de bidrar med att skapa arbete men arbetet blir då en funktion för att hela tiden betala av ränteskulden som följer på kapitalägarens idé att tjäna pengar på sina pengar.

Ständig ackumulation gör att produktionen (privat/offentlig) tvingas till ständig effektivisering/rationalisering vilket gör att man inte tar hänsyn till varken miljö eller människa.

Så här blir du medlem.