{"id":339,"date":"2023-03-21T19:52:47","date_gmt":"2023-03-21T19:52:47","guid":{"rendered":"https:\/\/www.salosverige.se\/?page_id=339"},"modified":"2026-05-09T10:38:51","modified_gmt":"2026-05-09T08:38:51","slug":"salo-byter-namn","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.salosverige.se\/","title":{"rendered":"SALO Sverige"},"content":{"rendered":"<p>Milj\u00f6, M\u00e4nniska, Ekonomi bildar en helhet.<\/p>\r\n<p>Ska vi kunna skapa en h\u00e5llbar v\u00e4rld \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt med helhetsperspektiv. SALO har, f\u00f6r att betona vikten av helhetst\u00e4nkande, ambitionen att visa p\u00e5 samband mellan milj\u00f6, m\u00e4nniska och ekonomi och alternativa s\u00e4tt att organisera v\u00e5r v\u00e4rld f\u00f6r att ge en mer h\u00e5llbar framtid f\u00f6r kommande generationer men \u00e4ven ge hopp f\u00f6r alla nu levande.<\/p>\r\n<p>Vi vill \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen av orsak \u2013 verkan och lyfta perspektiv som kan bromsa nedmonteringen av naturen och m\u00e4nniskors villkor. Vi vill ge hopp till den som tappat hoppet. Vi vill ge f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r en gemensam plattform f\u00f6r m\u00e4nniskor med olika inriktning i sitt h\u00e5llbarhetsarbete. Vi beh\u00f6ver dig som vill ha en h\u00e5llbar utveckling.<\/p>\r\n<p>Bli medlem. G\u00e5 in och sprid v\u00e5rt budskap p\u00e5 sociala medier. Det h\u00e5llbara opinionsarbetet beh\u00f6ver utg\u00e5 fr\u00e5n att alla olika \u201dr\u00f6relser\u201d beh\u00f6ver samverka. Det g\u00f6r var och en starkare. Kom med och g\u00f6r skillnad. \u00a0<\/p>\r\n<p>&nbsp;<\/p>\r\n<p><strong>Milj\u00f6<br \/><br \/><\/strong> V\u00e5r milj\u00f6, tillsammans med solen, ger f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r liv. I den rationaliseringshysteri som p\u00e5g\u00e5tt l\u00e4nge f\u00f6rv\u00e4xlar vi ofta milj\u00f6 med begrepp som naturen, biotop, ekosystem, \u00c4ven inom milj\u00f6r\u00f6relsen finns detta fenomen.<\/p>\r\n<p>Begreppet \u00e4r dock bredare \u00e4n s\u00e5. F\u00f6rutom djurens och v\u00e4xternas milj\u00f6 handlar det till exempel om boendemilj\u00f6, arbetsmilj\u00f6, uppv\u00e4xtmilj\u00f6, stadsmilj\u00f6, samh\u00e4llsmilj\u00f6, politisk milj\u00f6, allts\u00e5 alla fysiska, sociala och kulturella faktorer i de naturliga eller av m\u00e4nniskan bebodda milj\u00f6erna som existerar i dynamiken med m\u00e4nniskan.<\/p>\r\n<p>V\u00e5r politiska milj\u00f6 p\u00e5verkar helheten. Redan Platon resonerade om politisk milj\u00f6. Han tyckte demokratin var instabil och l\u00e4tt kunde sl\u00e5 \u00f6ver i diktatur. \u00c4ven om vi har allm\u00e4nna val kommer m\u00e4nniskor som upplever att de inte r\u00e4knas till det legitima samh\u00e4llet att uppleva den politiska milj\u00f6n som diktatur. \u00a0<\/p>\r\n<p>&nbsp;<\/p>\r\n<p><strong>M\u00e4nniska<\/strong> <br \/><br \/>Sedan n\u00e5gra decennier har begreppet m\u00e4nniska kommit att handla om individen trots att individen inte \u00e4r en solit\u00e4r i v\u00e4rlden. Vi \u00e4r alla delar av en materiell, social och mental v\u00e4rld.<\/p>\r\n<p>M\u00e4nniskan lever i sin inre v\u00e4rld som skapas genom de erfarenheter den f\u00e5r genom livet. Dessa erfarenheter p\u00e5verkar hur vi ser p\u00e5 oss sj\u00e4lva och omv\u00e4rlden. N\u00e4r vi vistas i en omgivning anpassar vi oss f\u00f6r bli accepterade i gruppen.<\/p>\r\n<p>Det \u00e4r en ned\u00e4rvd funktion som hj\u00e4rnan har sedan tiotusentals \u00e5r. Om den kontext m\u00e4nniskan befinner sig i \u00e4r h\u00e4lsosam upplever m\u00e4nniskan h\u00e4lsa. Om kontexten pr\u00e4glas av id\u00e9er som inte \u00e4r h\u00e4lsosamma upplever m\u00e4nniskan oh\u00e4lsa.<\/p>\r\n<p>I takt med att klyftorna i samh\u00e4llet och v\u00e4rlden \u00f6kar, \u00f6kar \u00e4ven oh\u00e4lsan. I ett samh\u00e4lle d\u00e4r m\u00e4nniskan enbart definieras utifr\u00e5n sin funktion s\u00e5som arbetstagare, konsument, producent med mera f\u00f6rlorar m\u00e4nniskor k\u00e4nslan av egenv\u00e4rde. Det \u00f6kar risken f\u00f6r konflikter av olika slag och psykisk oh\u00e4lsa. \u00a0<\/p>\r\n<p>&nbsp;<\/p>\r\n<p><strong>Ekonomi<\/strong> <br \/><br \/>Ordet ekonomi h\u00e4rstammar fr\u00e5n Aristoteles och gammalgrekiskans \u201doikonomia\u201d som betyder hush\u00e5llning eller f\u00f6rvaltning. Han anv\u00e4nde \u00e4ven ordet \u201dchrimatistiki\u201d d\u00e4r m\u00e5let var monet\u00e4r ackumulation f\u00f6r sin egen skull. Id\u00e9n chrimatistiki gjorde att pengar fick ytterligare en roll f\u00f6rutom att vara ett betalmedel.<\/p>\r\n<p>Pengar blev d\u00e5 en produkt som kunde s\u00e4ljas\/hyras ut. Aristoteles po\u00e4ngterade s\u00e4rskilt det omoraliska i att l\u00e5na ut pengar p\u00e5 andras bekostnad. En konsekvens var att detta utl\u00e5ningssystem var att man avhumaniserade m\u00e4nniskor och gjorde dem till enbart en funktion f\u00f6r att tj\u00e4na pengar. Idag skapas pengar genom utl\u00e5ning\/r\u00e4nta som sedan anv\u00e4nds i konsumtionsfl\u00f6det.<\/p>\r\n<p>Det som inte diskuteras s\u00e5 mycket numera \u00e4r att med varje ny krona som skapas med r\u00e4nta, \u00f6kar \u00e4ven r\u00e4nteskulden i samh\u00e4llet. I ett l\u00e5n ing\u00e5r b\u00e5de kredit och r\u00e4nta som ska betalas tillbaka. I princip \u00e4r det en skuld som det inte finns pengar att betala av med f\u00f6r om vi amorterade krediterna med alla pengar som finns s\u00e5 skulle priset p\u00e5 krediterna (r\u00e4ntan) fortfarande finnas kvar som en skuld.<\/p>\r\n<p>Observera att detta resonemang handlar om alla existerande pengar i v\u00e4rlden, inte en enskild individs kredit + r\u00e4nta som kan betalas av med pengar som kommer till individen genom l\u00f6nearbete, f\u00f6rs\u00e4kringar, bist\u00e5nd, arv med mera. De pengar som redan \u00e4r i omlopp inom produktions-\/konsumtionsfl\u00f6den \u00e4r ju redan skapade genom krediter s\u00e5 varje liten del av penningm\u00e4ngden \u00e4r redan skuldsatt genom r\u00e4nta.<\/p>\r\n<p>R\u00e4nteekonomin (chrimatistiki) utarmar hela det ekonomiska systemet i och med ackumulationen av pengar. M\u00e5nga kapital\u00e4gare h\u00e4vdar att de bidrar med att skapa arbete men arbetet blir d\u00e5 en funktion f\u00f6r att hela tiden betala av r\u00e4nteskulden som f\u00f6ljer p\u00e5 kapital\u00e4garens id\u00e9 att tj\u00e4na pengar p\u00e5 sina pengar. St\u00e4ndig ackumulation g\u00f6r att produktionen (privat\/offentlig) tvingas till st\u00e4ndig effektivisering\/rationalisering vilket g\u00f6r att man inte tar h\u00e4nsyn till varken milj\u00f6 eller m\u00e4nniska.<\/p>\r\n<p class=\"has-text-align-left\"><strong>Bli medlem idag<br \/><br \/><\/strong>Vi v\u00e4lkomnar alla m\u00e4nniskor som vill ha ett mer humant samh\u00e4lle. Medlemsalternativ och \u00e5rsavgift: Medlemsavgift: 150kr Familjemedlem: 50kr St\u00f6dmedlem: 20kr<\/p>\r\n<!-- \/wp:post-content -->\r\n\r\n<!-- wp:paragraph {\"align\":\"left\"} -->\r\n<p class=\"has-text-align-left\"><strong>Bankgiro: 817-6182\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 PlusGiro: 382281\u20134<\/strong><\/p>\r\n<!-- \/wp:paragraph -->\r\n\r\n<!-- wp:paragraph {\"align\":\"left\"} -->\r\n<h6 class=\"has-text-align-left\"><em>OBS! Vi beh\u00f6ver ert namn och adressuppgifter och epost \u00e4ven mobilnummer vid betalning. OBS banker kr\u00e4ver man skriver in uppgifterna manuellt, anv\u00e4nd inte klipp och klistra d\u00e5 uppst\u00e5r fel.<\/em><\/h6>\r\n<!-- \/wp:paragraph -->\r\n\r\n<!-- wp:paragraph {\"align\":\"left\"} -->\r\n<p class=\"has-text-align-left\">Tack f\u00f6r ditt st\u00f6d!<\/p>\r\n<p><a href=\"https:\/\/www.salosverige.se\/?page_id=14\">S\u00e5 h\u00e4r blir du medlem.<\/a><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Milj\u00f6, M\u00e4nniska, Ekonomi bildar en helhet. Ska vi kunna skapa en h\u00e5llbar v\u00e4rld \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt med helhetsperspektiv. SALO har, f\u00f6r att betona vikten av helhetst\u00e4nkande, ambitionen att visa p\u00e5 samband mellan milj\u00f6, m\u00e4nniska och ekonomi och alternativa s\u00e4tt att organisera v\u00e5r v\u00e4rld f\u00f6r att ge en mer h\u00e5llbar framtid f\u00f6r kommande generationer men \u00e4ven [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"pagelayer_contact_templates":[],"_pagelayer_content":"","footnotes":""},"class_list":["post-339","page","type-page","status-publish","czr-hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.salosverige.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/339","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.salosverige.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.salosverige.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.salosverige.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.salosverige.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=339"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.salosverige.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/339\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":477,"href":"https:\/\/www.salosverige.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/339\/revisions\/477"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.salosverige.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=339"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}